cavefors - utgivning

Bo I. Cavefors & Kristian Olsson : Dödens Ö / Die Toteninsel

2010-12-16T21:36:00.003Z

'
'
'

'
'
'
Autarkeia:

"Bo Cavefors is a famous persecuted Swedish playwright and brutal writer, persona non grata of the Swedish official culture, whose plays and exhibitions have been banned for their quite extreme and nonconformist character. Kristian Olsson, well-known Swedish sound terrorist, the founder of SURVIVAL UNIT and ALFARMANIA projects, using Bo Cavefors' book texts and his voice, has recorded a very gloomy dark ambient album dedicated for the inevitable phenomenon - DEATH."
'
'
'

INFO

Bo I. Cavefors / Per Svensson : Transmutation

2010-11-29T08:23:00.003Z

Bo I. Cavefors / Per Svensson

Transmutation

- en transcendental elektronisk dialog

Teckningar av Per Svensson

Förord av Thomas Millroth

Firework Edition

ISBN 91 87066 35 1

Ur Thomas Millroths förord:

...

Jag har alltid intresserat mig för de mänskliga, existentiella och konstnärliga förehavanden som vill återta tolkningsföreträdet. För Bo Cavefors förlag var jag i slutet av 70-talet sysselsatt med en bok om konsten i DDR, officiell lika väl som dold. Snart fastnade jag för den överlevnadsstrategi som innebar mindre fixering vid motiv och stil, men mer vid ett framhärdande i att skriva sin egen dagordning och bestå sin egen tolkning. Per skriver att varje stat föder en anti-stat. Sant. Men det kanske inte ens är ”anti”. Jag framkastade en gång för några oppositionella konstnärer att de var en alternativ scen.

Nej, svarade de upprörda, vi är scenen!

Samtidigt totalt utlämnade i maktlösheten.

Och just därför.

Det var ett tillfälle, då jag insåg den unika upplevelsen av att vara totalt hjälplös. Att se sig själv hjälplös. Som en nerslagen boxare. Det är inte många som gjort det.

Avundsvärt, tänkte jag.

Det spränger väggarna till vad som går att uthärda.

...

Beställ HÄR!!!

Bo I. Cavefors : von Platen till raf

2010-10-07T07:59:00.013+01:00

'
'

I von Platen till raf – Nya Svarta Fanor, möter vi den inre fienden så som makten alltid definierat den; det är avvikaren, kritikern och fritänkaren som är faran. Det är en berättelse om den politiska kulturen som utmanar rådande normer och som ifrågasätter överenskommelser vi aldrig tillfrågats om vi velat ingå.

I denna utgåva medverkar även Pål Espen Söbye, Pär Thörn och Henrik Palm med texter som går på djupet med Bo I. Cavefors’ kontroversiella utgivning av Röda Arméfraktionens (den så kallade Baader-Meinhofligan) samlade texter som utkom 1977.

Hazard & Palm Bokförlag

Bo I. Cavefors : Dödens Ö / Leif Holmstrand : Ganymedes och Hebe

2010-07-14T15:00:00.010+01:00

'
'

'
'
'

BO I CAVEFORS

DÖDENS Ö

LEIF HOLMSTRAND

GANYMEDES OCH HEBE

GRAFISK FORMGIVNING

PÄR THÖRN

Utgiven, författad och formgiven i Malmö

Beställning : 44 sidor - 80 kronor

MEMOARER / ILLUSTRATIONER: C.M. LUNDBERG / STYX FÖRLAG

2009-07-25T08:09:00.008+01:00

Omslag samt ett sjuttiotal

illustrationer av

C.M. Lundberg

'
Första upplagan 2009
Andra upplagan 2011

Styx förlag

QUALIS ARTIFEX PEREO - FINIS - Martin Bladh & Bo I. Cavefors

2009-05-04T15:12:00.001+01:00

NOT FOR SALE

Informations>>>

NERO CLAUDIUS - GEORGES BATAILLE - BO I. CAVEFORS - ARYAN KAGANOF - MARTIN BLADH

2008-07-17T07:17:00.008+01:00

NOT FOR SALE

Informations:

THREE STUDIES FOR A CRUCIFICION DEDICATED TO FRANCIS BACON

2008-05-21T19:04:00.004+01:00

Martin Bladh & Bo I. Cavefors

presents

THREE STUDIES FOR A CRUCIFIXION;

a Passion Play in Three Acts

dedicated to

FRANCIS BACON

dvd video 60 minutes

cd audio 50 minutes

12 page booklet

Firework Edition Video

GRYMHETENS TEATER DEKADENS

2008-02-17T20:03:00.005Z

Innehåll

Mårten Björk: Hamartia

Martin Bladh/Bo Cavefors:

1) Francis Bacon. Tre studier för en korsfästelse

2) Heliogabalus. Antik action

3) Gilles de Rais. Älskaren

Hans T. Sternudd: Bodies of Bladh.

Reflections on two images

Mårten Björk: Varhelst utom v ärlden

Illustrerad

130 sidor

120 kronor

Johan Hammarströms Bokförlag

ROSOR OCH RIS

2008-01-06T13:03:00.001Z

Innehåll:

Försvunna pojkdrömmar

Barns rätt till sexualitet

Erotik - en väg till Gud

Teater Dekadens och Hermann Nitsch

Italien - detta förfäliga land

Begravning i Napoli 1958

Vad är revolutionärt?

Michael Kohlhaas och det nihilistiska helvetet

George Steiner slåss för Gud och konsten

Heidegren om Jünger

Raseri och åtrå - Ernst Jüngers Sturm

Vulcano och retorik

Gud och fysikens lagar

Vad är lyrik?

Lichtenberg - åskledaren

Hermann Hesse - mannen med den svarta manteln

Bernhards rekviem för all världens orättvisor

I klar och kylig luft - Carl-Erik af Geijerstam

Haven är hans hem - Ove Allansson

Lundius allvarsamma burleskerier

Peter Lukas Erixon

Ekman/Schottenius : de dolda symbolernas mysterium

Ett medeltida justitiemord

Goebbels

Staffan Beckman, Israel, Göran Skytte, Massaier, Samburus

Fontane vid fronten

156 sidor

120 kronor

Johan Hammarströms Bokförlag

VODOU - Bo Cavefors reading LIBERTY AND EQUALITYT

2008-01-06T11:19:00.000Z

'
'
Side A

Kira Kira : Poltergeist Cuckoo

Bo Cavefors : Liberty and Equality

Chisel : Notions Never Promise

Ingvild Langgård & Thora Dolven : I Wanna Be Loved By You

Leander Djønne : Fight for the Right to Be Silent

Pär Thörn : 786

Side B

Leif Holmstrand : Beware Of

Iwo Myrin : Nocturnal Hunt

Bjargey Ólafsdóttir : You said You Were Hung Over

Bjargey Ólafsdóttir : Young Jack

Vinyl -terror & -horror : Off the Record

Ragnar Kjartansson : Hurt The One You Loved

Ingvild Langgård & Thora Dolven : I wanna be Loved by You

Vodou is an exhibition curated by

Lina Selander and Marianne Zamecznik

Cover design by Andjeas Ejiksson

Galleri 54 / 0047

Info

SE GUD! KARTUSIANMYSTIK OCH DIKTER AV EN NUTIDA KARTUSIAN

2007-08-10T13:22:00.001+01:00

NY UPPLAGA

Andra upplagan!

Större format (180x120)!

Fler sidor (144 s.)!

Nya dikter av En Kartusian (totalt 42 dikter)!

150 kronor

Rosengårdens förlag

Beställ HÄR!

©CAVE

2007-03-18T12:08:00.000Z

Ur innehållet:

Nobuyoshi Araki

Naken konst

Max Ernst i väntan på Paradiset

Paul Klee på väg över Styx

Madonna - exhibitionisten

Jim Morrison

Oskuldens svärta (första versinen)

Oskuldens svärta (andra versionen)

Döden och människans omognad

Benn

Heidegger (med hustru)

Korvstoppad dogmatik

Grillparzer

von Baader

Psykoanalys och pornografi

Markisens skuggot

Bögarna som nazioffer

Evola

Jünger

Hayek / Donoso Cortés

Schmitt, Carl

Handke (Jukeboxen)

Ett långsamt motstånd mot Tiden

152 sidor

120 kronor

Johan Hammarströms Bokförlag

GATPOJKAR OCH ANDRA PROMINENSER

2006-05-20T19:05:00.000+01:00

Bo I. Cavefors
GATPOJKAR
OCH
ANDRA PROMINENSER
SVARTA FANOR
Femte Boken

"Generellt handlar det om frihet, min egen och hur jag upplever den hos och i andra människor, alltifrån gatpojken på Victoria Station till Pär Thörn i Slottsparken i Malmö, Pasolinis homosexualitet och den unge prästkandidatens trånande blick, i roddbåten utanför Neapel.
Generellt handlar det också om ofrihet, hur pliktuppfyllelse (Den Helige Josef) och socialt tvång (Kronprins Rudolf och Thomas Mann) lägger hinder i vägen för att nå fram till den anarkens frihet jag försöker ge en bild av med Ernst Jünger som exempel och som jag exemplifierar med de självbiografiska artiklarna och som jag menar kan fysiskt och visuellt omsättas i en form av performanceteater, i Teater Dekadens.
Konflikten mellan frihet och ofrihet kan beskrivas på tusen olika sätt. Jag väljer ofta konst och konstnärer, som Nitsch och Caravaggio (eller den nya kinesiska konsten…) eftersom konflikten mellan frihet och ofrihet hos dem även har en religiös, eller om man så vill, en metafysisk dimension. Jag menar att man inte kan skriva om sådana ämnen som berörs i dessa artiklar, om man inte samtidigt är beredd att öppna sitt eget hjärta, att bjuda på egna erfarenheter och behov."
Ur Bo Cavefors förord.

Johan Hammarströms Bokförlag

151 sidor
Illustrerad
120 kronor

TEATER DEKADENS

2006-03-08T19:46:00.000Z

Bo I. Cavefors

TEATER DEKADENS

3 dramer + 1 monolog

Innehåll:
Uppror i Kasban
Sade och Japanen
(även som monolog)
Den Spetälske i Staden Aosta
samt recensioner, analyser och kommentarer kring Malmöuppsättningen av
Den Spetälske i Staden Aosta

Ur Förordet av
Hans T. Sternudd

"Cavefors söker utforska möjligheten till transcendens genom smärta,

piskrappen ger texten rytm. Som hos den amerikanske

performanceartisten Ron Athey, förenas här smärtan med det heliga.

Det heliga söks i smutsen. När Athey ur sin stjärt, hans Solar anus

(som en hyllning till Bataille har han tatuerat en sol kring dess öppning)

låter ett band av pärlor förlösas så återuppstår det gudomliga ur det orena.

I den andre, bland de utstötta, där finner vi det heliga. Där finner vi också Bo."

Bertil Falk
recenserar Teater Dekadens i Dast (2006:2):
"Religiöst betingad bisexuell homoerotik av kristen, främst katolsk natur, med blod, korstecken, sperma, flagellanter, äckel och hela raddan av gudsbejakande obsceniteter kan sägas vara en genre för sig, representerad främst av Markis de Sade eller för att gå till en annan kultur med en helt annan tro i mer estetiserande form av Yokio Mishima, som var influerad av katolska helgonmartyrer. Den kroppsbyggande science fictionförfattaren Mishima löpte sina homoerotiska extaser hela vägen ut till seppuku (harakiri) med åtföljande rituell halshuggning. Det är inte en genre som vi brukar uppmärksamma i Dast, dels för att den är sällsynt förekommande och dels för att den är mindre underhållande och
möjligen mera uppseendeväckande.
Det finns emellertid en svensk kulturpersonlighet som oerhört beläst driver denna genre, nämligen den legendariske bokförläggaren Bo Cavefors med sina analytiska
essäer i Svarta Fanor-böckerna. 2005 lät han sätta upp
Den spetälske i Staden Aosta
av Xavier de Maistre (1765 - 1852).
Tre nakna skådespelare, en av dem Bo Cavefors själv försedd med kukringar,
framträdde på MAF i Malmö i fyra föreställningar, en vacker uppsättning, nästan som en mässa, föga upphetsande, men annorlunda och tänkvärd om en isolerad spetälsk, som uppvaktas av en officer. Parallellen till AIDS gav sig självt. 200 personer såg föreställningen, så här kan man verkligen tala om smal besökarbas. Likt en rad debattinlägg har texten till den över 160 år gamla enaktaren nu publicerats tillsammans med press- och andra kommentarer och nyskrivna (?), religiöst obscena eller hädiskt religiösa skådespel av Bo Cavefors själv. Även om dramaturgin är i stort sett obefintlig, så är Cavefors texter saftiga och använder ett begränsat batteri av runda grundord utan synonymer.Publiceringen sker i en tid då katolska präster bryter kyskhetslöften och förgriper sig på korgossar och pingstpräst mördar hustrur och sätter på barnflickor med djävulsutdrivning som svepskäl.
Cavefors skådespel väcker outsagt en fråga.
Är deltagarna i skådespelens apostroferade orgier alltid frivilliga medverkande eller handlar det om tvång och övergrepp? Var går gränsen? Finns det en gräns?
Hos de Sade sätts ingen sådan gräns.
Hos Cavefors känns frågan molande men ändå påträngande och obesvarad.
Dessa resonerande texter, liksom iscensättningen av de Maistres skådespel, är teatralt avskalade. De saknar dramaturgi i vanlig bemärkelse. De är resonerande. Det är nog som debattinlägg man bäst förstår Cavefors enaktare.
Det märkliga är att Cavefors i översättning och tolkning samt kommentar också tillhandahållit de tillbakadragna kartusianmunkarnas texter under tusen år i skriften Se Gud! (Johan Hammarströms Bokförlag, 2004) Ställd inför denna oscillationen mellan den totala avhållsamheten i kontemplation och den erotiska lössläpptheten uppstår en annorlunda och egendomlig spänning, svår att fixera.
Om Cavefors blir översatt till större språk, låt säga franska, skulle hans till synes minimalistiska insats säkert inta sin plats vid sidan om de Sade och bli föremål för en bredare debatt... I Sverige lär det knappast ske. Vi har ett alltför begränsat och konformistiskt kulturklimat."

Johan Hammarströms Förlag

97 s., hft., 150:-.

Beställ:

Förlaget direkt...

VALPEN MÖTER OTHELLO

2006-01-05T10:31:00.000Z

Bo I. Cavefors

VALPEN MÖTER OTHELLO

Svarta Fanor - Fjärde boken
Johan Hammarströms Bokförlag 2005

Hft., 180x130 mm., 305 s., ill.

Ur Innehållet:
Hermann Burger. Conrad Ferdinand Meyer
Peter Handke
Mann: Thomas, Golo, Klaus
Novalis. Trakl. Carlbring
Uwe Johnson
Witold Gombrowicz
Nietzsche med Zarathustra från Taormina
Lasse Söderberg och passionen
Magris, Michelstaedter, bögeri……och Freud
Är bokutgivning en syssla för gentlemän?
Schwab och lidandet
Sex svenska herrar
Fröknarna von Pahlen och de Elaka Männen
Fotografi och etik
Clausewitz
Historien ur uppenbarelsens perspektiv
Subversivt
Paracelsus
Kristus Jesus
Strid för tron
Valpen möter Othello och konfronteras med fröken Jules
Valpen leker munk och möter åter kärleken
Marockanen i nattens jakt: Några reflektioner till Per Wizéns bild Nattlig jakt

Mårten Björk: Barnet som anark - en sociologisk studie av Barnsliga memoarer

…och mycket mer…

Under rubriken

Cavefors vs kulturdebatten

skriver Crister Enander

i Ystads Allehanda den 1 februari samt i

Sundsvalls Tidning den 21 februari 2006

Den svenska kulturdebatten hade varit avsevärt torftigare och blodfattigare förutan Bo Cavefors. Hans väg har alltid varit utanförskapets ensliga och kravfyllda stigar. Det har alltid stått strid kring hans person. Han behärskar konsten att väcka förargelse. Dessutom saknar han ängslighetens återhållsamhet. Han sitter heller inte fast i folkhemmets fyrkantiga bildningsmoduler och deras fördummande inskränkthet. Bo Cavefors blickar i stället ut mot ett annat Europa, ut mot de stora och starka bildningsriktningar som aldrig riktigt nått oss här i den kalla Nord. Det är från länder som Tyskland,Italien och Frankrike som Cavefors hämtar sin andliga näring.

De olika katolska traditionerna spelar självfallet både en stor och avgörande roll.

Svarta fanor -

vars fjärde välmatade volym precis utkommit - liknar alltmer en enmanstidskrift i

Karl Kraus brinnande anda. Bo Cavefors rasar mot en trög och fördummad samtid, mot inkrökthet och insulär självgodhet och mot en obildning som inte bara sprider sig såsom en epidemisk sjukdom utan därtill upphöjs till koketterande norm.

"Valpen möter Othello",

som den nya boken heter är full av bitska och vassa utfall. Många får kliva upp på schavotten. Per Wästberg, Lars Gyllensten, Birgitta Svanberg, Göran Greider, Per Svensson, Lasse Söderberg - eller vad sägs om följande avhyvling: "Gyllensten som stagnerat till en förgrämd, elak och obegåvad trendnisse i det svenska samhälle som försoffats och slumrar i halvvaket tillstånd i tron att ej vara skuld till egen olycka."

Tonen i den svenska kulturdebatten är idag olidligt verserad. Problemet är att det skenbart välartade och artiga dialogen döljer reella och stora motsättningar. De skiftande synsätten får inte längre brytas mot varandra; det intellektuella utbytet, själva samtalet, är inställt. Konsensus ska råda. En åsikt i taget - och rätten och packen Eder därefter! Därför är en så avvikande och kunnig röst som Bo Cavefors så viktig. Ändå finner jag störst nöje i hans litterära och kulturella utblickar, i hans mer lärda essäistik. I "Valpen möter Othello" finns till exempel en lysande miniessä om den fascinerande läkaren och alkemisten Theophrastus Paracelsus. Där läser också Cavefors Witold Gombrowicz på ett sätt som ingen annan förmått i svensk press. Elegant och insiktsfullt kläs den ständigt högmodige Thomas Mann av in på bara kroppen. Däremot har, förvånande nog, Bo Cavefors avsevärt större problem att förstå och rätt tolka den plågade Klaus Mann, Trollkarlen Manns homosexuelle son som dessutom var kommunist. Novalis och Nietzsche, Peter Handke och Agnes von Krusenstjerna, Caspar David Friedrich och

Carl von Clausewitz är andra storheter som behandlas.

"Valpen möter Othello"

är en ytterst rik och lockande bok, full av lärdom och demonstrerar en ovanligt välutvecklad förmåga att verkligen läsa innantill, och även finna sanningarna som döljer sig mellan raderna. Bo Cavefors lyckas med det svåra konststycket att väcka både nyfikenheten och bildningstörsten och inge en

stark lust till egna litterära utflykter.

Pris: 170:-

Beställ hos Förläggaren Hammarström

SE GUD! Kartusianmunkar beskriver kontemplationens väg

2005-10-22T17:40:00.000+01:00

FÖRSTA UPPLAGAN SLUTSÅLD!

INFORMATION OM

ANDRA UTVIDGADE UPPLAGAN HÄR!

SE GUD!

Kartusianmunkar beskriver kontemplationens väg

Texter från mer än niohundra år
Dessutom 16 dikter av en nutida kartusian
I urval och tolkning samt med en Efterskrift av

BO I. CAVEFORS

Johan Hammarströms Bokförlag 2005

Hft., 160x120 mm., 126 s., ill.

Kristian Lundberg skriver i Norrköpings Tidningar och i Sundvalls Tidning:

"...Bo I. Cavefors... ...har nu tolkat ett vackert urval kartusiansk mystik,

från tusentalet och fram till vår tid. - - - Här möter vi människan, i all hennes svaghet

och längtan, och vi möter henne i klart ljus och i den märkaste natt.

Cavefors är en känslig uttolkare. Han förmår undersöka nyanserna, loda djupet.

- - - Det är en märklig bok som nu förlaget H:son utger. Den är både den djupaste

och vackraste lyrik, och samtidigt en samtalspartner medan man långsamt

undersöker sin egen plats i världen, eller världens plats i jaget. Det är utan tvekan

en av årets viktigaste böcker, och dessvärre är jag helt säker på

att den kommer fattas på alla topplistor.

Dock. Det är en bok att bära närmast hjärtat, som skydd och stöd."

Pris: 160:-

Beställ hos Hammarströms

http://www.hstrom.nu

CONTINUITY / UPPROR I KASBAN / Survival Unit, LP

2005-10-22T17:30:00.000+01:00

SURVIVAL UNIT

CONTINUITY

Bo Cavefors

reading

UPPROR I KASBAN

VINYL LP SK35 Steinklang Industries, Austria, 2005

Regular LP version: limited edition of 500 copies

Euro 14.90

SIDE EDUCATION:

AWAKENING & BRAVERY

LOW COST / LOST CAUSE

LESSONS LEARNED THE HARD WAY

BRINGING DOWN THE HEAT

LEAD SONG

CONTINUITY

SIDE WARFARE.

UPPROR I KASBAN

END OF ALL HOPE

WEREWOLF TRAINING

THE WARPRAYER

ONLY FAILURE IS IMMORAL

PREDATORS IN THE URBAN JUNGLE

AFTER THE FACT

Mailorder:
Send an e-mail for confirmation on availablility.

All prices includes postage within Sweden and Europe.

We can make arrangements with wholesale prices of some releases.

survivalunit@gmail.com

or:

info@steinklang-records.at

http://www.steinklang-records.at/

Den Spetälske Från Staden Aosta

2005-10-22T17:21:00.001+01:00

Not for sale!

DEN SPETÄLSKE FRÅN STADEN AOSTA

av Xavier de Maistre

i bearbetning av Bo I. Cavefors

Dokumentationsfilm av Lena Mattsson

CD, originalmusik: Jörgen Andersson och Ulf Marknäs

Urpremiär i Malmö 27.1.2005

I rollerna:

Bo I. Cavefors

Måns Holst-Ekström

Thomas Hultcrantz

CELIBAT & EROTIK Agere contra - motreformation

2005-10-22T17:20:00.000+01:00

Bo I. Cavefors

CELIBAT & EROTIK

agere contra - motreformation

Johan Hammarströms Bokförlag 2004

Hft., 180x130 mm., 221 s., ill.

Ur Innehållet:

Jean Cocteau på kur i Baden-Baden

Det heliga Arabiens befriare: T.E. Lawrence

Pier Paolo Pasolini

Uppror i Kasban

Genet, Burroughs, Winkler

Dolda budskap

Något om Hubert Fichtes homosexualitet, om woo-doo och om afrikansk religiositet

Mapplethorpe

Afrikanskans blåsvarta bröstvårtor

Sado-masochism och alternativet Det Androgyna

Långfredagen

Ignatius av Loyola - viljan till vilja

Den helige Sebastian, Yukio Mishima och Géricaults Nietzscheanska hästar

Friedrich Spee SJ

agere contra - motreformation

Josef! Vem bryr sig?

Upp till kamp - emot vad?

Androgyna stenar

Brentano med sina tusen svarta lockar

Korset och smärtan

Svenssons moralkako

Pris: 170:-

Beställ hos Hammarström:

http://www.hstrom.nu

KULTUROPIUM. Västerlandets överlevnad

2005-10-22T17:10:00.000+01:00

Bo I. Cavefors

KULTUROPIUM

Västerlandets överlevnad

Johan Hammarströms Bokförlag 2004

Hft., 180x130 mm., 195 s., ill.

Ur innehållet:

Från agrarromantik till realpolitik

Hjältemödrar och soldathustrur

Terror och svek

Om viljan att mörda en diktator

Vem valde Herr Hitler?

Erik Mühsam

Subversiv i tanke, ord och gärningar

Karl Rahner SJ och trons bokslut

Mitt möte med en köpenhamnska

Den siste fribytaren (Ezra Pound)

Valpen och de stora ödlorna

Nytt samtal med dne unge Riddaren

Valpen och lord Byron samt en dammsugare

Romanen är bara en parentes i litteraturhistorien

Västerlandets överlevnad?

Panegyriker finner ett hem hos Proust (Om Olof Lagercrantz' Att läsa Proust)

Öppna de stängda portarna (Om Thomas Bernhard)

Gombrowicz' lidelser

Pris: 200:-

Beställning: Hammarströms Bokförlag

http://www.hstrom.nu

TAGELSKJORTAN

2005-10-22T17:00:00.000+01:00

Bo I. Cavefors

TAGELSKJORTAN

Artiklar & Essäer

Johan Hammarströms Bokförlag 2003

Hft., 180x130 mm, 242 s., ill.

Ur innehållet:

Politiska myter och megafonjournalistik

Mannen utan egenskaper

Bush, talibanerna och påven

3 böner från medeltidens Irland

Om Georg Büchner

20 juli 1944

Ett imperiums förutsägbara fall. United States of America (4.7.1776 - )

Häxbränningar förr och nu

Samurajestetik, den Helige Sebastian, Giulio Evola samt Carlo Michelstaedter

Retorik och politisk kultur

Chu Yan, statsman och poet

Satans sol (Georges Bernanos)

Tagelskjorta och mystik

Om celibatets historia

Geniet Wilhelm Waiblinger

Så var det med den liberalismen...

Dikttolkningar

Pris: 200:-

Beställning Hammarströms förlag:

http://www.hstrom.nu

agere contra

2005-10-22T16:47:00.003+01:00

Bo I. Cavefors

agere contra

Hägglunds förlag 2003

Hft., 155x150 mm, 217 s.

Pris: 199:-

Beställning: Cavefors DIREKT!

Innehåll:

Svarta Rosor

...afrikanskans blåsvarta bröstvårtor och arabpojkens lena hud

Anarken som överlevnadsexpert. Ernst Jünger

Vid källans klara vatten: konservatism, anarkism

Himlens förgård

Politisk teologi: Carl Schmitt

Konservativ revolution

Sista striden? Konservativa revolutionärer

Tagelskjorta, kedjor och tresvansad katt

Extas, mystik och mystiker

Smärta, mystik, extas (Hermann Nitsch)

PLANEFORS om STÄNGD UTSTÄLLNING...

2005-10-22T16:32:00.000+01:00

Per-Inge Planefors

Bo Cavefors utställning

STÄNGD

Handbok för kulturadministratörer

eller

Hur kultur stryps i en förment anständighets namn

Med bidrag av:

Bo I. Cavefors, Leif Elggren, Kent Tankred,

Lars-Göran Selander, Viljo Westman, Johan Hammarström

Johan Hammarströms Bokförlag 2003

Hft., 160x120, 115 s., ill.

Pris: 120:-

Beställning: http://www.hstrom.nu

BO CAVEFORS READING... CD

2005-10-22T15:41:00.000+01:00

BO CAVEFORS

reading (in Swedish) his two autobiographical books

"Barnsliga memoarer" (1995) and "Valpen som ung man" (1996).

This recording was meant to be the soundtrack for Bo Cavefors exhibition in

Vita Kuben, NorrlandsOperan, Umea, Sweden from November 9th, 2002,

but this exhibition was unfortunately closed down and censored

by the authorities in Umea.

Recorded by Hans T Sternudd in Malmo, Sweden on the September 16th, 2002.

This CD includes a booklet in English with

an essay by Leif Eriksson about Bo Cavefors and his times.

Cover photo by Vanja Widerberg, 1960.

This CD was released in conjunction with the exhibition of the work by Bo Cavefors at Fargfabriken, Stockholm February 22nd - March 9th, 2003.

"Even a black lamp shines brightly! It just takes some time before you see it!"

Leif Eriksson.

Price: Euro 11.50

Order: KNINGH DISK

http://www.kningdisk.com/02_releases_firework_fer1043.asp?id=110

leif.elggren@mbox300.swipnet.se

VALPEN SOM UNG MAN

2005-10-22T14:47:00.000+01:00

Bo I. Cavefors

VALPEN SOM UNG MAN

Förlaget Svarta Fanor 1996

Hft., 155x150 mm, 62 s.

120:- inkl. porto

Beställning: bo.cavefors@swipnet.se

BARNSLIGA MEMOARER / Introduktion av Mårten Björk BARNET SOM ANARK

2005-10-22T12:30:00.000+01:00

Bo I. Cavefors

BARNSLIGA MEMOARER

Förlaget Svarta Fanor 1995

Hft., 155x150 mm, 56 s.

120:- inkl. porto

Beställning: bo.cavefors@swipnet.se

+ + +

Mårten Björk
BARNET SOM ANARK
- en sociologisk studie av Barnsliga memoarer
Analys av livshistoriskt material, 5 p
Soc 464. Lunds Universitet, 2005-04-06

INLEDNING
Under denna kurs blev det klart för mig att en historisk distans, ett avstånd i tid, öppnar upp vyn för, det som Mills benämner, den sociologiska visionen. Den temporala differensen mellan den tid, samtiden, som analytikern lever i och den tid, det förgångna, som ämnet för analys utspelades i skänker nämligen historia. Det innebär att tidslig succession ger sociologen det stoff som ämnet för studien skall relateras till. Denna insikt tvingade mig följaktligen att ägna mig åt en tid som flytt, men jag ville nå denna förlorade tid genom en människa som var medveten om hur det som varit konstituerar det varande. Det föll sig därför naturligt för mig att välja att analysera Bo Cavefors självbiografi Barnsliga memoarer, eftersom jag känner Cavefors och därmed har "access" till författaren. Cavefors, som framför allt är känd för sin förläggarverksamhet och sin tidskrift Svarta Fanor, har skrivit två självbiografier, Barnsliga memoarer och Valpen som ung man. På grund av utrymmesbrist blev jag dock tvingad att begränsa mig till den första memoardelen: Barnsliga memoarer och jag valde att göra en kompletterande intervju med författaren om den tid han skildrar i Barnsliga memoarer. Intervjun gjorde jag främst för att få klarhet i vissa vaga passager i boken och för att bekräfta mina tankar om materialet. I analysen har jag främst uppehållit mig vid två teman i Barnsliga Memoarer: utanförskap och sexualitet. Min tanke var även att uppehålla mig vid Cavefors religiositet, då detta fenomen är intimt förbundet med de två teman i Cavefors författarskap, som jag valt att analysera, men detta fick tyvärr inte plats.

OM ANALYSEN
Teorierna som används i analysen kommer att presenteras efterhand, allteftersom analysen fortgår. Detta innebär att de teoretiska begrepp och modeller som jag laborerar med har en "lokal" prägel, detta eftersom de blir direkt relaterade till en viss passage i biografin eller i någon av den intervjuades utsagor. Den grundsyn som ligger bakom analysen är det Mills kallar "den historiska metoden", det vill säga samhällsvetarens försök att finna samband mellan "[b]iografi, historia och samhälle".1) Mills metod är således den implicita utgångspunkten för min användning av mina teoretiska begrepp. I analysen kommer jag att försöka åstadkomma en resonans mellan Cavefors egna utsagor och tolkningar med min egen tolkning, utifrån Alfred Schütz fenomenologi skulle vi kunna säga att det jag försöker åstadkomma är en konstruktion av andra ordningen. Detta eftersom mitt syfte inte är att ifrågasätta utan att "sociologifiera". Jag kommer därför att försöka undvika varje värdering av den ena eller andra händelsen, eller utsagan, och jag kommer inte heller att försöka riva sönder sambandet mellan Cavefors typifieringar av världen och den analys jag ämnar utföra. I klartext innebär detta att jag inte kommer att moralisera över eller psykologisera om den berättelse om sitt liv som Cavefors delgett mig. Mitt syfte är endast att försöka fördjupa biografins sociologiska relevans, inte att försöka presentera sanningen om Cavefors liv som barn och ungdom. En rent formmässig kommentar kan här vara i sin plats. Bo skrev om sig själv i tredje person singularis, vilket gör att boken får en mer allmän prägel. Genom detta skapas en distans mellan biografi och liv vilket gör att den privata berättelsens samhälleliga teman framträder i klar dager. Historien får, med Elias ord, inte bara en "jag-relevans" utan även "du-, han-, hon-, vi-, ni- och de-relevans." 2)
1) Mills s.158
2) Elias s.54

BARNSLIGA MEMOARER
"Alla barn växer upp i det som har varit."
Botho Strauss – Kopistens missta

Barnsliga memoarer behandlar Cavefors barn och ungdom, från födseln i Falun den fjortonde november 1935, åren i Malmö och Skåne fram till flytten till en jesuitskola i England, Surrey, 1948. Det är Cavefors berättelse om tiden hos familjen Carlsson, det vill säga den primära socialisation som skulle leda fram till den sekundära socialisation som han beskrivit i Valpen som ung man. Familjen bestod av Sigge Carlsson, Bos styvpappa som startade ICA:s frukt och grönt på uppdrag av ICA i Malmö, modern, Ingeborg Cecilia, som kom från en förmögen släkt i Skåne (Söderslätt) med anor ända från 1500-talet och en äldre halvbror, Nils som var allt annat än lik Bo som barn, och som han idag inte har någon kontakt med. Familjen var övre medelklass och hade en lägenhet på Storgatan-Fersensväg. För att kunna påbörja analysen måste jag emellertid först definiera "familj" och "primär socialisation".

En familj, precis som ett samhälle, existerar både som en objektiv och som en subjektiv verklighet. Det vill säga en familj är ett objektivt givet, den existerar, men ur objektiviteten, som är en konstruktion av praktiker som giftermål, uppstår det en subjektiv uppfattning, mening produceras, om familjen. Detta implicerar en fordran att man utifrån ett sociologiskt perspektiv måste fatta en familj som en pågående dialektisk process mellan olika subjekts, exempelvis föräldrar och barn, ageranden och de strukturer som subjekten är bestämda av. Exempelvis står ett subjekts barndom i ett dialektiskt förhållande till samhället i stort, samtidigt som barndomens form och innehållsmässiga betingelser produceras av familjens affektiva och tekniska komposition. Familjens sammansättning, både affektivt och tekniskt, påverkas förstås även av det barn som det är fråga om. Med affektiv komposition åsyftar jag de känslor, affekter och värderingar som produceras och existerar i familjen och med den tekniska kompositionen åsyftar jag antalet föräldrar och barn, klasstillhörighet, hemort och liknande materiella variabler.
Hur inlemmas då ett barn i en familj? I mångt och mycket hävdar jag att denna process är analog med den undersökning av hur en individ inlemmas i samhället som Peter Berger och Thomas Luckmann har utfört. Enligt Bergman och Luckmann föds inte individen som samhällsmedlem utan hon föds "predisponerad för socialitet." 3) Detta betyder att man som litet barn inskolas och dresseras genom olika former av sociala ritualer för att platsa i samhället, exempelvis genom att föräldrarna förklarar att man äter soppa, man kastar den inte på golvet. Inledning till denna process och formning av individen till samhällsmedborgare, eller i vårt fall familjemedlem, är internaliseringen, det vill säga internalisering av samhällets sociala regler och värderingar. Barnets internalisering sker genom något som Berger och Luckmann kallar för primär socialisation. Den primära socialisationen är en ontogenetisk process som förverkligar internaliseringen och Berger och Luckmann definierar den "som det grundliga och konsekventa införandet av en individ i ett samhälles objektiva värld eller en sektor av den." 4) Den primära socialisationen sker i en objektiv social struktur, exempelvis familjen, som övervakas och kontrolleras av signifikanta andra som påtvingas individen, exempelvis föräldrar, lärare, vänner etc. De signifikanta andra förmedlar dock inte bara den objektiva sociala världen utan modifierar den även genom att välja ut förklaringar som är anpassade till deras egen "placering i den sociala strukturen, och också i kraft av sina individuella, biografiskt rotade idiosynkrasier." 5)

Bo Cavefors föddes, men då med efternamnet Carlsson, i Falun, fyra år före andra världskrigets utbrott. 1937 flyttade familjen Carlsson tillbaka till Malmö för att Sigge skulle starta sitt företag där på ICAs uppdrag samt för att hans moder saknade Skåne. Enligt moderns och faderns, - vilken, som det senare skulle visa sig, inte var Cavefors biologiska far, utan hans styvpappa, - berättelser var Bos födelse komplicerad. Förlossningen skulle ha skänkt modern skador i underlivet och hon skulle ha blivit svårt sjuk av de skador som hon åsamkades under förlossningen. När Cavefors senare i livet hämtade ut journaler från förlossningsavdelningen på sjukhuset i Falun upptäckte han att det var under den äldre broderns, halvbrodern Nils, födelse som modern blev skadad. Cavefors egen födelse var trots den tidigare skadan oproblematisk. Den primära socialisationen, som inte på något sätt kan begränsas till det rent kognitiva inlärandet, var således starkt känslomässigt laddat. De traumatiska historierna om förlossningen skapade en känsla hos Cavefors att slitningarna mellan hans styvpappa och hans mor berodde på honom. Kanske anade han också att det ointresse som han bemöttes med av sina föräldrar också var en produkt av detta? I själva verket berodde detta på att han var en "oäkting" och inte på förlossningen. Bo fick själv reda på att Sigge inte var hans pappa, när han tretton år gammal kom till jesuiterna i England. Där berättade en jesuitpater för honom att Sigge inte var hans riktiga far. Hans biologiska far valde och betalade utbildningen. Hans mor berättade emellertid aldrig vem hans biologiska far var och han vet ännu inte vem det är. I intervjun sa Bo följande om detta: Ja, äktenskapet sprack i praktiken när jag föddes. Detta märkte ju jag. Min styvpappa hade älskarinnor hela sitt liv och det är klart att min mamma plågades av detta. Även om skulden så att säga var hennes eftersom hon födde mig. Men det var aldrig någon som sa något till mig mer än att mamma blev skadad när hon födde mig, men bara för några år sedan, när jag plockade ut papperna så fick jag reda på att det var inte så. Det var komplikationer med min halvbrors födelse, inte med min, trots dessa skador. Det ljög man ju om redan när jag var liten. Och pojkar som är lite känsliga och sensibla märker sådant på sig, jag gjorde det i alla fall. Jag hörde inte hemma.

Slitningarna mellan föräldrarna och bristen på tillgivenhet var emellertid inte det som plågade Bo mest som barn. Både i boken och under intervjun framgår det att det som smärtade mest var föräldrarnas ointresse för honom och det han sysslade med. Föräldrarnas funktion som signifikanta andra var mycket begränsat när vi har de affektiva relationerna till Bo i åtanke. Hans mor visade sällan något intresse för honom och den enda stund Cavefors fick ha sin styvpappa för sig själv var på somrarna, nämligen när Bo mötte sin styvpappa på tågstationen, efter det att Sigge kommit hem från jobbet i Malmö, för att promenera de tio minuterna till sommarvillan. Väl hemma förändrades scenariot.
När de kommer hem känner han [Cavefors /min anm.] spänningen mellan föräldrarna. Vid matbordet är pappa förändrad, inte längre honom så nära som under promenaden. Han känner sig utanför och undrar varför hans halvbror skall ha den knaprigaste spättan, alla de mjälliga sparrisknopparna och de finaste bären. Han lär sig äta fort för att snabbt kunna försvinna från matbordet, in i sin egen värld. 6)

Det som präglade hans primära socialisation, vilket även fungerade som en framtida klangbotten för de sekundära socialisationsprocesser Bo gått igenom, var således ointresset från hans familjs sida: Under sommarloven har han stor frihet att upptäcka sig själv och världen. Ingen bryr sig om vad han gör eller inte gör. 7)

Cavefors primära socialisation kan emellertid inte abstraheras bort från den tid som den utspelades i, nämligen tiden innan, under och efter andra världskriget. Under åren då kriget härjade Europa, stegrades förstås oron både i samhället och i familjen. På detta sätt kan man säga att Cavefors förkroppsligade de känslor av oro som spred sig i Europa.

En svensk pojke under krigsåren 1939 till 1945 har i jämförelse med pojkar i det övriga Europa en skyddad, ombonad och säker barndom. (…) Trots allt präglas tillvaron av osäkerhet. Den finns hos hans föräldrar, i omgivningen, i samhället. I luften han andas. Oron påverkar honom. Det svenska samhället fungerar dåligt. Mycket improviseras. Det ger avtryck i hans själ, i hans hjärta. Det påverkar själen och det påverkar hjärtat hos en pojke som är mottaglig för stämningar, attityder, outtalad oro. 8)

I sin bok om Mozart diskuterar Norbert Elias barns sublimering av omständigheter och energier.9) I Mozarts fall innebar detta att han var ytterst begåvad i att sublimera olika upplevelser till toner och klanger. Sublimeringsprocesserna är inte begränsade till musikaliska underbarn som Mozart, utan enlig Elias så använder sig alla barn av sådana för att bearbeta olika erfarenheter. I Cavefors fall använde han olika tekniker för att övervinna krigets oro, exempelvis närmade han sig kriget i fantasin genom att uppdikta historier i lekar om att han var Rommel eller andra överbefälhavare. Han kan namnen på krigets generaler och fältmarskalkar bättre än klasskamraternas namn. 10)

Det är emellertid inte bara den utbredda oron under kriget som tvingade Bo att sublimera sina känslor genom olika lekar, även det ointresse som han erfor från sina föräldrar nödgade den lille pojken att vända detta ointresse och den autonomi, förvisso en smärtsam sådan, men ändock den självständighet som ointresset förde med sig, till en tro på att han var kapabel att utveckla sig själv och konstruera "sin egen värld." 11) I intervjun sa Bo om detta: Är vardagen så tråkig och så komplicerad så måste man skapa en annan. Eller hur? Om man inte är totalt förslöad utan lite fantasifull och kreativ klarar man av detta. Då går man in i farorna, även om det kanske inte är farligt att vara naken i skogar och parker, så är det ett äventyr att vara det. Faran är således fiktiv, men likväl ett äventyr. Det är oerhört befriande och dessutom är det skönt. Så jag närmade mig det jag tyckte var spännande. Fotbollspelande och liknande har aldrig intresserat mig, utan jag fick då mer extrema idoler. Som generaler och liknande. Vilket vissa säkert skulle säga att det har han haft hela livet. *Skratt*

Ointresset gav således pojken en materiell möjlighet, en grund och terräng, till allt det han skulle uppleva från sitt femte till trettonde år. De former av affektiva relationer som aldrig utvecklades mellan föräldrarna och Bo, sökte han annorstädes, hos fröken Nilsson i folkskolan exempelvis, lärarinnan som han "vill ha för sig själv." 12) Föräldrarna, trots deras ekonomiska besuttenhet, skickade Cavefors till folkskolan och inte till Bladins privatskola därför att de ansåg "det skadligt om barn känner sig privilegierade".13) Familjens affektiva komposition, slitningarna mellan Sigge och Ingeborg, samt det ointresse han upplevde, grundlade en insikt hos Cavefors redan som barn att han måste klara sig själv. Det var även denna insikt, att han måste bygga en egen tillvaro, som gjorde att han senare, i sitt nya hem bland jesuiterna i England, valde att byta namn till Cavefors. Detta eftersom Cave betyder grotta och fors betecknar tillflykt. Han tar sin tillflykt till sin grotta.

En sommar skadar han vänstertummen i en fältstol. Han säger inget till sin mamma. När hon frågar varför han har en stor näsduk virad runt tummen svarar han att det ingår i leken han leker, att han blivit sårad i kriget. Men näsduken färgas röd och olyckan upptäcks. Några månader senare ramlar nageln av. Sakta har en ny nagel trängt fram under den gamla nageln. Han njuter av att kunna uthärda smärta.14)

På samma sätt som den gamla nageln föll av, och en ny trängde fram, började Cavefors försök att lämna den gamla och bekanta världen, determinerad som den var av oro och ointresse, genom att utforska det obekanta, farorna, i den bekanta världen. Först skedde denna utforskning genom fabuleringens kraft, senare skulle detta ske genom sexualiteten och religiositeten. Om försöket att med fantasin befolka och finna en egen värld sa han följande i intervjun: Jag är född 1935 och 38-39 började kriget. Det pågår ända tills jag är tio år, 45 kan vi säga. Trots att Sverige inte var med i kriget satte det spår i människors tankar och attityder, med ransonering och allt sådant där. Så det är klart att det satte sin prägel på mig. Och känner man av otrygghet överhuvudtaget så påverkar det ju ett barn. Jag försökte kompensera detta genom att gå in i kriget, genom att leka med soldater, leka att jag var en överbefälhavare som Rommel. Jag tror att jag försökte gå in i faror, men under behärskade former, istället för att springa därifrån. Jag ville bli en del av det skrämmande. När andra pojkar hade sångare och sånt där som idoler, beundrade jag generaler och militärer.

Utforskandet av världens marginaler som fiktiva faror och senare av kroppens behag och sexualitetens äventyr möjliggjordes således genom föräldrarnas ointresse. De brydde sig inte om vad han sysslade med helt enkelt. Som jag uppmärksammade ovan började Bo redan som femåring, då han började Folkskolan, söka ersättning för den brist på värme och tillgivenhet som rådde i familjen, genom att söka tillgivenhet utanför den snäva familjekretsen, bland annat hos fröken Nilsson, läraren i folkskolan, som han skriver brev till under somrarna. Först när han kommer till jesuitskolan i England, dit han åker 1948, finner han verklig vänskap och tillgivenhet.

De första människor han kan anförtro sig åt är emellertid några katolska patres i London, som lyssnar. Som lyssnar och lyssnar. 15)

Hans föräldrar följer aldrig med över till England, inte ens första gången, vilket Bo tror chockar jesuiterna, och endast Sigge tar mot honom när han kommer tillbaka. Det är även jesuiterna som berättar för honom att Sigge inte är hans riktiga pappa, så i England förstår han varför hans föräldrar behandlat honom så kyligt och varför de favoriserat hans broder. Redan innan han kommit till England, när han kommer upp i elva - tolvårsåldern, upptäcker han att den emotionella energi som sexualitet genererar, även kan fungera som ett medel för att finna den närhet som han tidigare saknat och sökt. På somrarna utforskar han sexualiteten tillsammans med några av grannflickorna på de sommarställen som familjen Carlsson brukar bo på. Han upptäcker även tidigt sin bisexualitet, detta genom en incident som för många nog kan tyckas vara mycket kontroversiell. En dag under sommaren, när han är i tio – elvaårsåldern, står Bo och väntar på tågstationen i Falsterbo på att styvpappan skall komma med det tåg som han brukar komma med. Sigge dyker dock inte upp, vilket inte är ovanligt, då han antagligen har stannat över i Malmö hos en älskarinna. Bo går därför ensam hemåt från tågstationen och en ung man i tjugoårsåldern slår följe med honom. Mannen lägger sin arm runt Bos hals och förför honom bland sanddynerna. Det hela upprepas flera gånger den sommaren. Jag använder mig av ordet förför eftersom det är viktigt att påpeka att Bo inte skildrar det som ett övergrepp. I Barnsliga memoarer beskrivs det som den mest naturliga händelse och under intervjun påpekar dessutom Cavefors ömsesidigheten i deras förälskelse. I dessa sexuella erfarenheter fann han inte bara sexuell njutning, utan även den känsla av närhet som han längtade efter men som han förvägrades i hemmet:
Jag fann den närhet som jag sökte och behövde. Han gjorde det så fint, och han dog faktiskt bara för fem - sex år sedan här i staden. Rent sexuellt var det så att jag fick en närhet jag längtat efter. Min styvpappa kramade mig aldrig och med min mamma var det inte mycket ömhet där heller alltså. Så det var den första fysiska kontakten med en vuxen person, han var ändå inte gammal, utan bara tjugo år eller så. Han visade ömhet och intresse. Nej, visst det ligger nog mycket i det. För de pojkar som får kontakt med sin bisexualitet på det här viset, genom ömhet och inte genom övergrepp, tror jag kan utveckla en bisexualitet.

Maj Asplund Carlsson har i sin studie Om barnperspektivet i barndomslitteraturen påpekat att sexualitet och våld är två tabun som ännu råder i barndomsskildringen. Skildringen av barnet i litteraturen reproducerar vanligtvis de myter och stereotyper som konnoterar uppfattningen av barnet och barndomen med en mystisk annanhet. Barnet uppfattas inte som en liten vuxen utan som en varelse som skiljer sig väsensskilt från den äldre, en varelse som antingen lever i en fasansfull eller i en fantastisk värld. Barndomen blir reducerad till ett himmelrike eller ett helvete, det märkliga är dock att vanligtvis är himmelriket sett som ett förlorat paradis, medan plågorna i barndomen blir grunden för all vidare socialitet. När det gäller tabubeläggningen av barnets sexualitet sker detta genom det Michel Foucault, i första bandet av Sexualitetens historia, kallar för pedagogiseringen av barnets kön. Enligt Foucault innebär denna pedagogisering "det dubbla påståendet att nästan alla barn ägnar sig eller kanske kommer att ägna sig åt sexuell aktivitet; och eftersom denna sexuella aktivitet är otillbörlig, på samma gång ’naturlig’ och ’mot naturen’, innebär den fysiska och moraliska, kollektiva och individuella faror; barnen definieras som ’försexuella’ varelser, utanför könet, men ändå i det, på en farlig gränslinje; föräldrarna, familjerna, lärarna, läkarna, och senare psykologerna bör ta hand om och noga övervaka detta värdefulla och riskabla, farliga och utsatta sexuella frö; denna pedagogisering kommer särskilt fram i kriget mot onanin, som i Västerlandet har varat nära två århundraden." 16) Vi ser här att stigmatiseringen av barnets kön och sexualitet paradoxalt nog bör härledas till de diskurser som erkänner att barnet är en sexuell varelse, men endast en "försexuell" varelse. Som bekant skiljer sig Michel Foucaults tes i Sexualitetens historia från den Norbert Elias driver och som han bland annat använder sig av i sin bok om Mozart. Medan Elias tes är att sexualiteten undertryckts genom uppkomsten av centrala normsystem som konsoliderats tack vare den moderna nationalstatens uppkomst, hävdar Foucault att diskurserna om sexualiteten, och därav även den sexuella variationen, blivit intensifierad. Elias och Foucault är överens om att det uppstått en mängd olika förhållningsregler gällande sexualiteten, men för Foucault är inte detta ett tecken på att sexualiteten undertryckts, utan att det producerats en mängd diskurser om sexualiteten, som i sin tur kan verka repressivt mot exempelvis olika former av sexuella avvikelser. Foucaults tes är därför att det är bekännelsen, exempelvis i form av psykoanalys och bikt, och inte förtryckandet av sexualiteten som präglat Västerlandets sexualuppfattning. Det är detta Foucault kallar för scientia sexualis – en form av begärhermeneutik som söker könet och sexualiteten bakom en människas handlingar och ageranden. "Bekännelsens verkningar sprider sig vida omkring: i rättsväsendet, i läkarvetenskapen, i pedagogiken, i familjerelationerna, i kärleksförhållandena, i de vardagligaste sammanhangen och de allra högtidligaste ritualerna; man bekänner sina brott, man bekänner sina synder, man bekänner sina tankar och sina önskningar (…) Man bekänner – eller man tvingas bekänna. Om bekännelsen inte kommer spontant eller ur en inre drift, tvingar man fram den; man spårar upp den i själens gömslen eller pressar fram den ur kroppen. Sedan medeltiden följer tortyren bekännelsen som en skugga, stödjer den när den sviktar: ett dystert tvillingpar. Både den skyddslösaste ömhet och de blodigaste av makter har behov av bekännelse. Människan i Västerlandet har blivit ett bekännelsedjur." 17) Foucault härleder i sin tur bekännelsen till den västerländska tanken om att könet är den smutsiga hemlighet som vilar under alla handlingar och som determinerar varje akt av en människa. Könet fixeras inte bara till en människas sexualitetsmönster utan till hennes liv som sådant och enligt Foucault reproduceras bland annat diskurserna om könet genom bekännelselitteraturen. "Könet, denna instans som vi tycker dominerar oss, och denna hemlighet som vi tycker ligger under allt vi är, denna punkt som fascinerar oss genom den makt det tycks äga och genom den mening det döljer, av vilket vi begär att det skall avslöja vad vi är och frigöra det som utmärker oss – det är nog bara en ideal punkt som gjorts nödvändig av sexualitetsmönstret och av dess sätt att fungera." 18)Utifrån en ytlig läsning av Barnsliga Memoarer skulle man kunna hävda att denna memoar är ännu ett bidrag till den västerländska bekännelselitteraturen, ännu en biografi i scientia sexualis-traditionen som är så typisk för barndomens privata berättare. Visst uppehåller sig Cavefors mycket kring frågan om sexualiteten, men trots detta är Barnsliga Memoarer ingen bekännelsebok, för den vare sig söker eller ger sanningen om könet och sexualiteten. Tvärtom bryter boken mot den klassiska biografin, och det intressanta är att brottet ligger i Cavefors berättelser om hur han som barn upptäcker sin kropp och sin sexualitet. Således verkar Cavefors inom men mot den västerländska begärhermeneutiken. Ett bra exempel på detta är det sätt på vilket Cavefors skildrar sin exhibitionism. Han söker ingen orsak eller förklaring till att han uppskattar och är stolt över sin egen kropp: Han älskar att stå naken framför spegeln med blågrön målad ram. Spegeln lutar en aning. Ställer han sig tätt inpå den, verkar det som om spegelbilden skall ramla över honom. Spegelglaset är fuktskadat. Fläckarna har bruna åskmolnskanter. Från det han är sex år tycker han om att stå framför spegeln i sommarvillan. 19)
I bjärt kontrast till scientia sexualis ställer Foucault ars erotica – "kärlekskonsten". Där den förra är en vetenskap om begäret, där könet blir en absolut lag, en "idealpunkt" som fixerar sexualitetens mönster, är den senare den kärlekskonst som exempelvis präglat Kina, Japan, Indien, de arabisk-muslimska samhällena och det antika Grekland. En ars erotica uppfattar sexualiteten som ren performativitet, den står "inte i förhållande till någon absolut lag om det tillåtna och förbjudna, det är inte med hänvisning till ett nyttighetskriterium som njutningen tas i beaktande, utan först och främst i förhållande till sig själv; den skall förstås som njutning, alltså efter sin intensitet, sin specifika kvalitet, sin varaktighet, sin återverkan på kropp och själ." 20) Jag tror att det är felaktigt att begränsa teorin om ars erotica, till en ren historisk skapelse som försvunnit i och med det moderna samhällets utbredning. För Foucault tycks ars erotica tvärtom vara en praktik som övervunnit sin kontext och därmed fortfarande existerar. 21) Foucault påpekar exempelvis själv att det finns, och har funnits, en ars erotica gömd i Västerlandet. "Scientia sexualis kontra ars erotica: ja säkerligen. Men man bör notera att ars erotica trots allt inte har försvunnit ur den västerländska civilisationen; och att den heller inte alltid har varit borta från den rörelse genom vilken man har försökt skapa vetenskapen om det sexuella." 22) Foucault pekar exempelvis ut olika kristna fenomen som själavård och olika praktiker i den katolska kyrkan, främst under motreformationen, som exempel på en västerländsk ars erotica. I Valpen som ung man där Cavefors berättar om sin tid i jesuitskolan i England framstår detta klarare. Genom Ignatius av Loyolas filosofi finner han då ett sätt att leva ego contra omne. Att även Barnsliga memoarer är en ars erotica kan vi lägga märke till genom det sätt på vilket Cavefors skildrar sin egen sexuella aktivitet, nämligen som något oproblematiskt, något som endast tar hänsyn till njutningens intensitet. Detta till trots att han bröt med de snäva gränser som de heteronormativa normerna fabricerades, och fortfarande fabriceras, av. Homosexualitet blev förvisso lagligt 1944 men det dröjde ända till 1979 innan man slutade klassa det som en sjukdom, och jag skulle inte vilja påstå att det ens idag skulle vara enkelt för en ung man att tillfredsställa sina homosexuella begär. Men homosexuell är kanske inte rätt ord, för det intressanta är att Bo skildrar sin sexualitet först och främst som en praktik och inte som en sexuell identitet som i sin tur leder till en viss form av sexuell praktik. Inte heller tycks den sexuella praktiken leda till att Cavefors uppfattar sig som homo- eller bisexuell. Det är bara enkelheten och naturligheten i den sexuella aktiviteten som skildras, aldrig någon identitet. Ett bra exempel är de erfarenheter från internatskolan i Osby som Cavefors gick i sedan han gått ut folkskolan: När han något år senare kommer till en internatskola i Göingebygden brukar han låsa in sig med några kamrater, Tom, Claes och Björn, och de runkar och suger av varandra medan de pratar och fantiserar om internatets flickor. 23)

Här ser vi tydligt att sexualiteten inte förhåller sig en till lag eller en redan existerande identitet. Det produceras inte heller en homosexuell identitet hos pojkarna genom eller efter denna aktivitet, detta för att den homosexuella praktiken paradoxalt nog inte förblir homosexuell då pojkarnas begär riktas mot flickorna på internatet. Intressant nog tycks även könsrollerna och könsidentiteterna förlora sin essentiella karaktär i Cavefors författarskap. "Maskulinitet" och "femininitet" blir performativa egenskaper, praktikmönster som mobiliserar eller avmobiliserar könsroller både hos män och kvinnor. Denna uppgörelse med könsdikotomin blir som mest explicit när Cavefors berättar om sina två flickvänner Ingrid och Birgitta: Birgitta klappar honom på ryggen och säger att hon tycker om honom. Som en syster säger till sin bror och det är just att ha en syster han drömmer om när han leker utan att ha någon att leka med. En halvbror har han redan, som dock inte existerar i verkligheten, inte i hans verklighet. En syster skall inte vara som Inger eller som andra flickor han tycker om, inte som fröken Nilsson, nej en syster skall vara som en flicka som är som en pojke, som kan leka som en pojke. 24)

En syster är en flicka som är som en pojke, det vill säga en flicka som inte vill spela de roller som en flicka skall spela. Utifrån denna passage kan vi finna en analogi med Judith Butlers performativitetsteori. För Butler är genus inte först och främst en social konstruktion utan snarare en form av show. Genus mobiliseras genom skådespelande. Könsrollerna spelas och rollerna reproduceras genom att människor återvänder till sina roller i den teater som verkligheten innebär. "Gender is, thus, a construction that regularly conceals its genesis; the tacit collective agreement to perform, produce, and sustain discrete and polar genders as cultural fictions is obscured by the credibility of those productions- and the punishments that attend not agreeing to believe in them; the construction ’compels’ our belief in its necessity and naturalness." 25) Butlers tes skall emellertid inte tolkas som att skådespelet döljer en egentlig subjektivitet som befinner sig bortom gycklet, istället försöker hon skildra hur identiteter är rent diskursiva fenomen som mobiliseras genom skådespelens ständiga repetition, men då repetitionen består av ändliga och arbiträra praktiker som ständigt måste upprepas innebär detta att identiteten aldrig fullständigt internaliseras. Det finns således alltid en risk att handla "fel", en person kan glömma sin roll i skådespelet. Det är detta som händer när Bo och hans kamrater ägnar sig åt varandra när de egentligen drömmer om flickorna på internatet. För Cavefors, precis som för Butler, är således genus inte bundit till kön, och likt pojkarna som på internatet handlar felaktigt (från heteronormativitetens utgångspunkt) så kan en flicka bli en pojke, genom att hon agerar annorlunda, iklär sig det Cavefors benämner som en systers roll. Som Butler skriver: "The abiding gendered self will then be shown to be structured by repeated acts that seek to approximate the ideal of a substantial ground of identity, but which, in their occasional discontinuity, reveal the temporal and contingent groundlessness of this ’ground’." 26) Den syster som Bo söker, och senare finner för att förlora, är således en kvinna som uppträder på sina egna villkor det vill säga som överskrider den identitet som hon är mobiliserad till. Jag tror inte att man skall härleda Bos tidiga insikt om hur könsidentiteter kan överskridas till hans bisexualitet, utan återigen är det föräldrarnas ointresse som skänker honom frihet och insikt i det skådespel som verkligheten innebär.

Han tycker att hans mamma är ointresserad av honom och det ger honom friheten att göra vad som faller honom in. 27)

Ointresset är det som ger honom friheten att agera utifrån sina egna premisser, vilket bland annat innebär att han mycket tidigt kunde utveckla sin sexualitet. Men var det bara bisexualiteten som gav honom en förståelse för det "rollspelande" som verkligheten innebar? Jag tror inte det. Trots att han kom från en rik familj är det värt att notera att han gick i folkskola tillsammans med arbetarbarnen från de fattiga delarna i Malmö som Möllevången. Bo berättar själv i intervjun att dessa barn var helt bedrövligt fattiga. Några år senare, i London, på jesuiternas internatskola, utbildas han istället tillsammans med Europas rikaste barn. På min fråga om vad detta möte med olika världar och klasser, samt den egna klasstillhörigheten, inneburit säger Bo: Alltså: var har jag placerat mig själv under dessa skiftande omständigheter? Mitt svar måste bli, om jag skall vara uppriktig: ingenstans. Jag har aldrig sett mig som klasstillhörig, överhuvudtaget. Det är väl därför jag aldrig kunnat ansluta mig till ett politiskt parti, eller till en klart definierad ideell rörelse. Undantaget är i så fall katolska kyrkan, men att jag kunnat stanna kvar där beror, tror jag, i hög grad på att jag hela tiden funnit vänner, stöttats av, väldigt kloka människor. Men socialt? Nej, jag kan inte placera in mig i någon "klass". (…) Jag tror att man här kommer in på anarkbegreppet, att endast utanförskapet i betydelsen att markera sin integritet gentemot makter, gentemot de (makter) som vill sätta gränser, som vill plocka in människor i fack, här får sitt genomslag.

Enligt Cavefors är det därför inte bara det sexuella transcenderandet av könsdikotomierna utan även de klassmässigt gränsöverskridande erfarenheterna, som gav honom en insikt om att han måste definiera sig själv, och bortse från stämplande roller och identiteter, för att vara kapabel att navigera i den kosmopolitiska värld han var en del av. Med anark syftar Cavefors på ett begrepp myntat av Ernst Jünger i boken Eumeswil, en av de sista böcker som Cavefors gav ut. Vad är då en anark? En bra definition antyds i ett stycke i Barnsliga Memoarer som även får fungera som detta papers avslutning: Han förstår att han måste skapa sin egen värld, en egen verklighet och att han måste behålla den för sig själv eftersom han inte har någon syster att dela den med. Människor och händelser, lekar och äventyr måste han hålla hemliga för mamma och pappa. 28)

3) Bergman s.153
4) Ibid. s.154
5) Ibid. s.155
6) Cavefors s.18-19
7) Ibid. s.15
8) Ibid. s.31
9) Elias s.53
10) Cavefors s.16
11) Cavefors s.18
12) Ibid. s.15
13) Ibid. s.15
14) Ibid. s.27
15) Ibid. s-55
16) Foucault s.113
17) Ibid. s.76-77
18) Ibid. s.154
19) Cavefors s.8
20) Foucault s.75
21) Jag tror att det är på detta vis man skall förstå Foucaults förord till den engelska utgåvan av Anti-Oedipus där han påpekar att Gilles Deleuzes och Felix Guattaris är en bok om etik och levnadskonst.
22) Ibis. s.86
23) Cavefors s.39
24) Ibid. s.37-38
25) Butler s.178
26) Ibid. s.179
27) Cavefors s.51
28) Ibid. s.53

LITTERATUR
Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas. Kunskapssociologi – Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Wahlström & Widstrand, Falun, 1998.

Butler, Judith. Gender Trouble – Feminism and the subversion of identity, Routledge, Great Britain, 1999.
Cavefors, Bo. Barnsliga Memoarer. Förlaget Svarta Fanor, Eslöv, 1995.
Elias, Norbert. Mozart – sociologiska betraktelser över ett geni. Aldebaran, Klippan, 1991.
Foucault, Michel. Sexualitetens historia band 1: Viljan att veta. Daidalos, Uddevalla, 2002.
Mills, C Wright. Den sociologiska visionen. Arkiv, Malmö, 1985.
Strauss, Botho. Kopistens misstag. Norstedts, Stockholm, 2000.INTERNETKÄLLOR:
Asp

und, Carlsson, Maj, Om barnperspektivet i barndomslitteraturen, www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/asplund.pdf, 240305

SVARTA FANOR / Tidskriften 1994 - 1997

2005-10-22T03:20:00.000+01:00

Tidskriften

SVARTA FANOR

1994 - 1997

Redaktör och ansvarig utgivare:
Bo Cavefors

Priser: Nr. 1 90:-; Nr. 2 50:-; Nr. 3 50:-; Nr. 4 50:-; Nr. 5-6 140:-;
Nr. 7 50:-; Nr. 8-9 140:-; Nr. 10 50:-; Nr. 11 50:-; Nr. 12-13 140:-;
Nr. 14 50:-; Nr. 15 50:-; Nr. 16-17-18 230:-.

Beställning:

Förlaget Svarta Fanor

Nr.1, 1994

Text: Bo Cavefors: Konservativ revolution med förhinder / Skånska romantiker plöjer poesins åkrar / In-i-döden-romantiker: Heinrich von Kleist / Anarken som överlevnadsexpert. Om Ernst Jüngers filosofi och författarskap / Håkan Sandell om harpalt och apokalyps / Vid källans klara vatten: konservatism, anarkism, socialism / Finns det änglar - finns det djävlar.

Bild: Compagnia Casanova Lerrone / Bertram Bahner / Ernst Jünger / Maria-Theresia Litschauer / Caravaggio / Leopold Reutlinger.

Nr.2, 1994

Text: Bo Cavefors: Ryska björnen expansiv / Pier Paolo Pasolini och den italienska intelligentian / Richard Gerstls råa skönhetsideal / Fem yngre tyskspråkiga författares explosiva kreativitet / Dr.Benns dubbelliv / ...hans sträva tunga / Katarina Frostenssons rakade himmel och Ingeborg Bachmanns brev till Felician / Européers väg mot apokalyptisk rening / Är Gud genmanipulerad? / Med mera.

Bild: Richard Gerstl / Ernestine Rubin / Johann Heinrich Füssle / Pier Paolo Pasolini / Rolf Bauerdick.

Nr.3,1994

Text. Håkan Sandell: Från hjärtat (Kristian Lundberg); Bo Cavefors: Politisk teologi. Georg Büchner och Carl Schmitt / Ernst Jüngers senaste dagboksanteckningar / Eric Fylkesons kod / Fenomenet tysk kultur. Tabubrytarnas seger / Korset och den sado-masochistiska njutningen.

Bild: Jan Saudek / Ernestine Ruben / Max Ernst / Frantisek Drtikol / Alfred Hrdlicka.

Nr.4, 1995

Text. Alpha Blondy: Missikara djarati wari!! Wari!!; Bo Cavefors: Etnologen Hubert Fichte: homosexualitet gudarnas gåva / Himlens Förgård / Albert Camus och den främsta människan: terroristen / Mussolini / Triumfatorn Adolf Wölfli / Postmodernism. Sankte Per och Drakula.

Bild. Norman Hatton / Pierre Molinier / Robert Mapplethorpe / Adolf Wölfli / Bernhard Helsig / Leni Riefenstahl.

Nr.5-6, 1995

Text. Per-Johan Nilsson/Wilhelmsson: Några Tagore-anteckningar; Bo Cavefors: Sista striden? Konservativa revolutionärer / Resa till Orienten i kronprins Rudolfs sällskap / Den älskade döden (Durs Grünbein) / Martyren Sebastian, Yukio Mishima och målaren Gericaults nietzscheanska hästar / Nobuyoshi Araki / Redlöst berusande dikter om storstadsdjungeln Frankfurt am Main / Fantasin och ödet / Zeus klyver den androgyna människan i två kön. Michael Jackson med mikrofon... / Om tyskarnas storoffensiv och Pattons motanfall i Ardennerna 1944 / Ignatius av Loyola. Viljan till vilja / Carl Schmitts antiliberala partisaner.

Bild. Antoni Tàpies / Nobuyoshi Araki / Bertil Lindgren/Hotblack D Studio / Théodore Géricault / Kishin Shinoyama / Sandro Botticelli / Diego Velásquez / Antonio Saura.

Nr.7, 1995
Text. Per-Johan Nilsson/Wilhelmsson: På väg mot ett prästerskap; Bo Cavefors: Peter Handke. Om tröttheten / Från Johann Joachim Winckelmann till Pelle Svanslös. Bögens dolda budskap / Logik, ett rent samvete, en ädel handling. Ernst Jünger / T. E. Lawrence. Ett minne / Bland Berlinbohemer, modernister och expressionister. Else Lasker-Schüler / Med mera.
Bild: Victor Arimondi / Gustav Schörghofer / Caravaggio / Norman Hatton / Else Lasker-Schüler / Med mera.
Nr.8-9, 1995
Text. Per-Johan Nilsson/Wilhelmsson: Yeats och poesin; Pier Paolo Pasolini: ...och det var som ville också den dofta vildgräs (Ur: Petrolio); Bo Cavefors: Poesirapport från Skåne. "Trädgården är vår arvejord" / Pier Paolo Pasolini: När fäder dödar sina söner begår de kungamord / ...afrikanskans blåsvarta bröstvårtor och arabpojkens lena hud / Österrikes konstnärers Anschluss / Köttets återuppståndelse. Puritanen och sexualisten Sir Stanley Spencer / Tyska ynglingars "Poesie".
Bild. Victor Arimondi / Rubert Larl / Norman Hatton / Karl Sterrer / Robert Mapplethorpe.
Nr.10, 1996
Text. Jonas De Geer: Människans tyranni; Per Johan Nilsson/Wilhelmsson: Den sköna makten; Ernst Niekisch: Die Gestalt des Arbeiters; Bo Cavefors: Myter och revolutionär verklighet / Herbert List - fotograf / Kärlekens kättare: August von Platen / Fältkamrerns berättelse / Uppror i Kasban / Att leva i sin låga (Magnus William-Olsson) / Med mera.
Bild. Herbert List / Victor Arimondi / Vittorio Contino / Tiziano Bedin.

Nr.11, 1996
Text. Bo Cavefors: Smärta, extas. Om Nitschs orgie-mysterie-teater. Andra försöket / Gombrowicz' lidelser / Claude Lévi-Strauss - etnolog och fotograf / Preventivkrigets "Operation Barbarossa" / Carl Schmitt och den nya staten / Goebbels: "Jag hör de rara små rösterna...".
Bild. Anonym / Rolf Bauerdick / Claude Lévi-Strauss / Bertil Lindgren Hotblack D Studio.

Nr.12-13, 1996
Text. Rolf Norberg: Att lära som man lever. Individualismen som massfenomen; Johan Tralau: Den sista människan. Om Ernst Jüngers Über den Schmertz; Jonas De Geer: En förlorad strid om socialismens själ; Per-Johan Nilsson/Wilhelmsson: Den avmytologiserade Yeats; Alexander Andrée: Falska gudar; Jonas Kellagher: Soundtrack för slutet av ett sekel; Bo Cavefors: Älskaren, Robert Mapplethorpe. Des bataillons de vits bandés / Provokatören. Friedrich Spee von Langenfeld / Äppelkonnässören. Paul Cézanne.
Bild. Robert Mapplethorpe.

Nr.14, 1996
Text. Per-Johan Nilsson/Wilhelmsson: Gud, Pascal och "de eviga rymdernas tystnad"; Eugén Omar/Mohamed Omar: Persiskt blod; Bo Cavefors: Tagelskjorta, kedjor och tresvansad katt. Extas, mystik och mystiker / ...med full styrka och con amore... / Geniet. Wilhelm Waiblinger / Bred dina vida vingar (Tage Lindbom) / Theweleits bränsle till häxbålet för bögar / Champion absoluta (Muhammed Ali) / Caspar David Friedrich. Romantiker och målarbard.
Bild. 0.

Nr.15, 1996
Text. Per-Johan Nilsson/Wilhelmsson: Os Sertões; Eugén Omar/Mohamed Omar: Ziya Gökalps politiska mystik; Magnus Schmauch: Georg Trakl: "...die Nacht das verfluchte Geschlecht verschlang"; Nikolaj-Klaus von Kreitor: Russia and the new world order - the geopolitical project of Pax Eurasiatica. Part I; Bo Cavefors: Judas Iskariot. Caravaggio / Karlssons klister / Peter Handke i Serbien / Länge leve Västerlandet (Oswald Spengler).
Bild. Caravaggio.

Nr.16-17-18, 1997
Text. Eugén Pihl/Mohamed Omar: Munk, diktator, martyr / Demokratikritik / Heroisk idealism; Per-Johan Nilsson/Wilhelmsson: "Då tiger muserna...". Till Ernst Jünger / "Heidenstam och den heliga antiintellektualismen"; Magnus Schmauch: Hugh Ferriss och betongens treenighet; Nikolaj-Klaus von Kreitor: The New World Order. Part II; Bo Cavefors: Svarta Rosor / Det tysta Sverige / Bögens sado-masochism / Paul Klee på väg över Styx / La Storta / Peter Nisser - blod och död / Glömda apostlar; lögnaktiga politiker; megafonjournalister / Njut av livet då döden närmar sig.
Bild. Paolo Roversi / Herbert List / Nobuyoshi Araki / Ur filmen A Night Of Submission / Paul Klee / Francoise Lagarde / Daniel Schwartz / Ur tidskriften Signal / Hugh Ferriss / Robert Mapplethorpe.

HELVETET

2005-10-22T03:11:00.001+01:00

Bo I. Cavefors
HELVETET
Janus Förlag 1985
Hft., 210x132, 63 s.

Slutsåld
Innehåll:
Helvetet
Landsförrädare
En folkhjälte
Den elake
Balans
Terror och tyranni
Freden eller livet
Ge mig endast din kärlek
med mera

French Mimic Theatre

2005-09-29T14:26:00.000+01:00
'
'
¨
¨
¨
Published: 1955

Out of order...